E-handel innebär att varor och tjänster köps och säljs via digitala kanaler. Det kan handla om försäljning till konsumenter (B2C), mellan företag (B2B) eller direkt från företag och varumärken till konsumenter (D2C). E-handel gör det möjligt för företag att nå kunder på en nationell eller global marknad utan att vara beroende av ett fysiskt butiksnät.
E-handel riktad mot konsumenter (B2C) började växa fram i Sverige under 1990-talet. Redan 1994 fanns svenska pionjärer som erbjöd handel via internet. Elektronisk handel och elektroniska transaktioner mellan företag har en betydligt längre historia.
I dag är e-handeln en etablerad del av svenskarnas vardag och en central försäljningskanal för stora delar av detaljhandeln. Samtidigt blir gränsen mellan e-handel och fysisk handel allt mindre tydlig. Konsumenten kan söka information och jämföra priser digitalt, besöka en fysisk butik och sedan genomföra köpet på nätet – eller göra precis tvärtom.
Enligt Postnords E-barometer omsatte den svenska e-handeln 153 miljarder kronor under 2025, vilket var den högsta nivån som uppmätts och en ökning med 10 procent jämfört med 2024. Under fjärde kvartalet 2025 inträffade dessutom ett historiskt skifte: för första gången uppgav en majoritet av konsumenterna att deras senaste köp hade gjorts online snarare än i en fysisk butik.
Utvecklingen skiljer sig samtidigt kraftigt mellan olika branscher. E-handelns betydelse är stor inom exempelvis hemelektronik, apoteksvaror och mode, medan den fysiska handeln fortfarande har en stark ställning inom andra delar av detaljhandeln. Det är därför knappast troligt att all handel kommer att flytta ut på nätet.
Den stora förändringen handlar snarare om att uppdelningen mellan e-handel och fysisk handel successivt håller på att förlora i betydelse. För konsumenten är det allt mindre relevant vilken kanal ett köp tillhör. Webbplatser, sökmotorer, sociala medier, marknadsplatser, fysiska butiker, betalningar och leveranser blir olika delar av samma kundresa.
Utvecklingen fortsätter dessutom snabbt. Internationella marknadsplatser och social commerce förändrar var handeln sker, samtidigt som generativ AI och framväxten av agentisk handel kan förändra själva köpprocessen. AI används redan för att söka efter, jämföra och rekommendera produkter, men nästa steg är AI-agenter som också kan utföra delar av köpet på konsumentens vägnar – exempelvis välja mellan produkter utifrån givna kriterier, jämföra priser och villkor och i vissa fall genomföra transaktionen. Det kan innebära att framtidens e-handlare inte bara behöver optimera sina butiker för mänskliga besökare, utan också göra produkter, priser, lagerstatus och annan information tillgänglig och begriplig för AI-agenter.
E-handel handlar därför inte längre bara om en digital försäljningskanal. Digitaliseringen förändrar hela handeln och i takt med utvecklingen av agentisk handel kan även frågan om vem eller vad som faktiskt genomför köpet förändras.